Lång utredning

Varför har det tagit två år mellan remiss från vårdcentralen tills utredningen på överviktsenheten i Uppsala blev klar kan man fråga sig.

Jag tror att när min remiss hamnade i Uppsala så hade de många patienter. Normalt ska man inte behöva vänta mer än tre månader på att få komma på första besöket. På min remissbekräftelse från 100909 stod att det skulle ta "ca 5 månader" innan jag blev kallad. Och det tog 9 månader, dvs till juni 2011, tills första träffen som var hos en sjuksköterska. Sen följde träff med dietist under augusti och så läkarbesöket i september. Det var väl där, mellan bekräftelsen från kirurgmott i Västerås och tills jag fick komma till överviktsenheten som jag borde åberopat vårdgarantin. Men å andra sidan så var det så i början av resan att det inte kändes aktuellt då jag nog behövde lite betänktetid.

På läkarbesöket i september 2011 upptäcktes dock vissa hälsofaktorer som gjorde att allt bromsades upp ytterligare. Man såg via blodprov att jag hade högt kolesterolvärde, för låga värden för zink och protein. Vidare hade jag för högt blodtryck och det värsta av allt; mitt EKG var inte normalt. I och med detta så var inte en operation aktuell alls. Den enda trösten var väl att jag åtminstone inte fått diabetes som ju är vanligt hos kraftigt överviktiga.

Nu gick istället en remiss till min familjeläkare som skulle få ta tag i detta. Det som oroade mig mest var förstås "hjärtfelet". Trodde att jag plötsligt blivit hjärtsjuk som en blixt från klar himmel. Kände mig väldigt nedslagen efter det där läkarebesöket då jag innan det inbillat mig att jag visserligen var tjock, men ändå frisk för övrigt.

I oktober fick jag träffa en beteendevetare i Uppsala och jag tror att det beror på mitt låga proteinvärde och att läkaren trodde det berodde på en ätstörning. Det räckte dock med ett besök.

I november började jag äta medicin för högt blodtryck, högt kolesterol och zinktabletter. Familjeläkaren skrev remiss för ett hjärteko dvs en ultraljudsundersökning av hjärtat som talar om hur hjärtat arbetar. Till den undersökningen skulle man få komma inom tre månader om sjukhuset höll vårdgarantin...

Drygt tre månader senare, i februari 2012, fick jag göra hjärteko som, liksom EKG:et, visade att jag har ett vänstersidigt skänkelblock. Det innebär ett retledningshinder i hjärtat dvs att signalen till vänster kammare blir fördröjd. Men att hjärtat jobbar på bra ändå och ska inte utgöra något hinder för en framtida operation. Här ett tidigare inlägg om undersökningen: Ekokardiografi feb 2012 . Observera att den är skriven med viss ironi ;)

De andra problemen hade jag åtgärdat med medicin och högre intag av proteinrik mat så utredningen i Uppsala kunde fortsätta med det sista momentet som var gruppinfo. Den gjorde jag under våren och i maj skickades resultatet av utredningen, som var att operation rekommenderades, till kirurgmottagningen i Västerås. I början av juni, precis innan sommarstängningen fick jag remissbekräftelse därifrån. Nu i september när verksamheten startat efter sommaruppehållet kontaktade jag kirurgmott för att höra mig för om Västerås mot förmodan kan hålla vårdgarantin och de kan de inte så jag bad dem flytta mitt ärende till Sophiahemmet vilket de ska göra.

Så om man bortser från mina hälsoproblem som åtgärdades under ett halvår så har utredningen tagit 1½ år. Lite väl länge kan jag tycka. Kanske skulle det gått fortare om jag varit mer jobbig och ringt och tryckt på. Men å andra sidan är jag inte en person som pallar att göra det och å andra sidan kan det vara bra att det tar en viss tid mellan beslut och genomförande när man ska göra något så livsomvälvande som detta. Man hinner tänka både fram och tillbaka ur alla vinklar och ev omvärdera.



Kommentarer