Jag tackar

Jag har många skäl att tacka
dem jag inte älskar.

Lättnaden varmed jag finner mig i
att de står närmare någon annan.

Glädjen att det inte är jag
som är varg för deras lamm.

Friden jag har med dem
och friheten med dem,
ja, det kan inte kärleken ge
och inte heller ta.

Jag väntar inte på dem
från fönstret till dörren.
Nästan med ett solurs tålamod,
förstår jag
vad kärleken inte förstår,
förlåter jag
vad kärleken aldrig skulle förlåta.

Mellan mötet och brevet
är det inte en evighet,
utan bara några dagar eller veckor.

Resorna med dem är alltid lyckade,
konserterna får jag höra ordentligt,
katedralerna får jag bese,
landskapen har en tydlig kontur.

Och när vi skiljs åt
av sju berg och sju floder,
så är det berg och floder
som återfinns på kartan.

Det är deras förtjänst
att jag lever tredimensionellt,
i en rymd utan lyrik och retorik,
med en rörlig, därför verklig horisont.

De vet inte själva
hur mycket de bär i sina tomma händer.

"Jag är inte skyldig dem någonting",
skulle kärleken säga
i denna öppna fråga.

- Wislawa  Szymborska

Kommentarer