28 oktober läste jag ett inlägg på Facebook som delats av Djuren Rätt att Kattjouren akut letade efter nya hem till ett stort antal katter som omhändertagits av myndigheterna i Skåne. De behövde snabbt nya hem eftersom ett sista datum var satt och de inte skulle få leva efter det.
Jag anmälde mitt intresse och efter telefonintervju, hembesök via videochatt (pga avståndet) och intervju med min referens så fick jag klartecken att jag skulle få ta hand om Katt nr 8.
Jag hade möjlighet att välja katt men sade redan i inledningen att jag inte vill välja efter utseende osv utan att jag tar vilken katt som helst utifrån vad kattjouren tror passar mig utifrån min erfarenhet.
Den här katten skulle bli min (foto kattjouren):
Jag fick hämta henne i Morgongåva eftersom Kattjouren ordnat en transport från Skåne uppåt i landet. 31/10 mötte jag upp en skånsk kvinna med bilen full av transportburar.
Fick med mig hela buren för att slippa stressa kissen ännu mer med byte till min egen transportbur.
Vid hemkomst:
Hon pilade iväg och gömde sig. Jag var helt beredd på att katten skulle vara skygg och de första dygnen var hon isolerad för sig själv i gästrummet. Hon låg under soffan hela tiden och verkade helt apatisk.
Efter ca 4 dygn valde jag att öppna dörren så att hon fick mer utrymme att röra sig på om hon ville och att mina katter kunde komma in till henne. Milton och Albert har inte visat någon större intresse för henne och det är nog bra. Hon ser att det finns andra katter i hemmet men de vill henne inget illa.
Jag försäkrade henne och henne namnet Dilba. Efter att jag öppnat upp dörrarna märkte jag att hon kom ut ur sitt gömställe på nätterna. Dels såg jag henne ibland och så hörde jag att hon gick på kattlådan.
Ett problem var att jag inte visste om det var hon som åt upp maten eller om de andra åt all mat. Jag lade matskålar på flera ställen, i olika rum.
Dilba under soffan de första dagarna:
Jag köpte Pet Remedy som ska vara lugnande för katter (och andra oroliga däggdjur). Den innehåller eteriska oljor bla av Valeriana och Vetivert som sakta avges i ett utrymme utan att göra katten dåsig. Det finns ju också Feliway som ska avge feromoner som är lugnande. Men jag hade svårt att välja och googlade på dessa två. Det var lite övervägande positiva effekter för Pet Remedy så jag köpte den. Vet inte om det var rätt, och har ingen aning om det hjälpt. Hur ska man ens kunna veta? Vet inte hur det hade varit helt utan eller med den andra sorten.
Efter ett par dagar hade hon bytt plats och jag hittade henne i sovrummet bakom gardinen på morgonen. Jag försökte närma mig henne genom att låta henne nosa på min hand och tala lugnande. Till saken hör att hon sannolikt är döv. Helvita katter med blå ögon är oftast drabbade av ärftlig dövhet. Men jag vet ju inte så jag talar med henne ändå. Men eftersom hon inte alls var mottaglig för mina närmanden (hon är apatisk, varken fräser eller morrar) så är jag sparsam med det.
Försöker bara visa mig och ge henne mat och att inte skrämma henne.
Krumbuktar mig med all möjlig god mat och kattgodis:
Hon är expert på att gömma sig. Ett tag såg jag inte till henne på två dygn och allt försvårades ju av att jag inte vet om hon ätit eller gått på de tre kattlådorna i tre rum eftersom jag har andra katter som gärna äter var som helst och går på alla lådor.
Jag blev riktigt frustrerad, orolig och trodde att hon gått helt upp i rök eller på något osannolikt sätt smitit ut. Tills jag mitt i natten råkade komma på henne "på bar gärning" ute på promenad i lägenheten när jag skulle på toa. Hon flydde naturligtvis direkt men då visste jag iaf att hon levde och inte hade försvunnit.
Här har jag fotat henne när hon placerat sig högt uppe på en hylla i pysselrummet. Det tog ett tag innan jag hittade henne där. Hon ser inte så glad ut. Hon vill fortfarande inte ha med mig att göra.
I mitt åtagande gentemot kattjouren hade jag förbundit mig till att vaccinera och kastrera henne så fort som möjligt.
Tid hos veterinären för att utföra detta var bokad till 19/11. Efter lite mankemang fångade jag Dilba och vi åkte till veterinären. När jag fångade in henne märkte jag att hon är väldigt mager. Jag tänkte då att det kanske inte är läge för några ingrepp och diskuterade detta med veterinären. Hon höll med om att det bästa är att vänta några veckor och hellre försäkra sig om att hon verkligen äter. Sövning är ju alltid en risk och särskilt om katten inte riktigt fungerar till 100 %
Det blev istället en veterinärbesiktning och vaccination. Det som kändes glädjande var att trots att Dilba var svår att fånga in var hon väldigt lätthanterlig. Jämfört med Milton som klöser och fräser hos veterinären, var Dilba lugn och sansad. Inga aggressiva tendenser alls! När hon fick gå omkring i rummet var hon nyfiken och hoppade upp på stolar och tittade och nosade nyfiket. Sedan försökte hon ju smita under ett skåp men när vi stoppade henne gick hon vidare.
Det visade sig att hon, förutom att hon är mager och omusklad, verkar frisk. Hennes rinnande öga som kattjouren trodde var ögoninflammation, och som jag oroat mig för eftersom jag inte kunnat behandla pga hennes skygghet, är ingen ögoninflammation eftersom ögat inte alls är rött och hon kniper inte med ögat. Rinnigheten beror med största sannolikhet på en trång tårkanal.
Hela kalaset hos veterinären kostade dessutom inget extra utan jag betalade enbart för vaccinet. Stor eloge för Evidensia Djurdoktorn i Västerås som inte tog 750 kr för veterinärkonsultation som det står i deras prislista.
Fick journalkopia mailad till mig:
Det senaste är att jag hade henne återigen instängd i gästrummet med matskål och kattlåda för att se om hon överhuvudtaget åt och gick på lådan. Jag lade fram kattmat och högrevsfärs (jag hade faktiskt problem att handla rent kött från köttdisken efter nästan ett år som vegan, trots att jag vet att det finns kött i kattmat också).
På morgonen var all mat borta och kattlådan var använd. Jag är jätteglad för att hon ätit upp allt!
Det var för två dagar sedan och hon trycker ff under soffan. Igår kväll hörde jag henne iaf knapra i sig torrfoder.
Och det nästan bästa av allt var att för 10 min sedan, medan jag skriver detta kl 20.04 så skulle jag på toa och skrämde iväg henne, hon klämde sig under den trånga soffan, MEN hon var ute medan lamporna var tända och jag vaken!!
Det går sakta framåt 💓
Jag tror på det här kommer att gå bra till slut!
Jag anmälde mitt intresse och efter telefonintervju, hembesök via videochatt (pga avståndet) och intervju med min referens så fick jag klartecken att jag skulle få ta hand om Katt nr 8.
Jag hade möjlighet att välja katt men sade redan i inledningen att jag inte vill välja efter utseende osv utan att jag tar vilken katt som helst utifrån vad kattjouren tror passar mig utifrån min erfarenhet.
Den här katten skulle bli min (foto kattjouren):
Jag fick hämta henne i Morgongåva eftersom Kattjouren ordnat en transport från Skåne uppåt i landet. 31/10 mötte jag upp en skånsk kvinna med bilen full av transportburar.
Fick med mig hela buren för att slippa stressa kissen ännu mer med byte till min egen transportbur.
Vid hemkomst:
Hon pilade iväg och gömde sig. Jag var helt beredd på att katten skulle vara skygg och de första dygnen var hon isolerad för sig själv i gästrummet. Hon låg under soffan hela tiden och verkade helt apatisk.
Efter ca 4 dygn valde jag att öppna dörren så att hon fick mer utrymme att röra sig på om hon ville och att mina katter kunde komma in till henne. Milton och Albert har inte visat någon större intresse för henne och det är nog bra. Hon ser att det finns andra katter i hemmet men de vill henne inget illa.
Jag försäkrade henne och henne namnet Dilba. Efter att jag öppnat upp dörrarna märkte jag att hon kom ut ur sitt gömställe på nätterna. Dels såg jag henne ibland och så hörde jag att hon gick på kattlådan.
Ett problem var att jag inte visste om det var hon som åt upp maten eller om de andra åt all mat. Jag lade matskålar på flera ställen, i olika rum.
Dilba under soffan de första dagarna:
Jag köpte Pet Remedy som ska vara lugnande för katter (och andra oroliga däggdjur). Den innehåller eteriska oljor bla av Valeriana och Vetivert som sakta avges i ett utrymme utan att göra katten dåsig. Det finns ju också Feliway som ska avge feromoner som är lugnande. Men jag hade svårt att välja och googlade på dessa två. Det var lite övervägande positiva effekter för Pet Remedy så jag köpte den. Vet inte om det var rätt, och har ingen aning om det hjälpt. Hur ska man ens kunna veta? Vet inte hur det hade varit helt utan eller med den andra sorten.
Efter ett par dagar hade hon bytt plats och jag hittade henne i sovrummet bakom gardinen på morgonen. Jag försökte närma mig henne genom att låta henne nosa på min hand och tala lugnande. Till saken hör att hon sannolikt är döv. Helvita katter med blå ögon är oftast drabbade av ärftlig dövhet. Men jag vet ju inte så jag talar med henne ändå. Men eftersom hon inte alls var mottaglig för mina närmanden (hon är apatisk, varken fräser eller morrar) så är jag sparsam med det.
Försöker bara visa mig och ge henne mat och att inte skrämma henne.
Krumbuktar mig med all möjlig god mat och kattgodis:
Hon är expert på att gömma sig. Ett tag såg jag inte till henne på två dygn och allt försvårades ju av att jag inte vet om hon ätit eller gått på de tre kattlådorna i tre rum eftersom jag har andra katter som gärna äter var som helst och går på alla lådor.
Jag blev riktigt frustrerad, orolig och trodde att hon gått helt upp i rök eller på något osannolikt sätt smitit ut. Tills jag mitt i natten råkade komma på henne "på bar gärning" ute på promenad i lägenheten när jag skulle på toa. Hon flydde naturligtvis direkt men då visste jag iaf att hon levde och inte hade försvunnit.
Här har jag fotat henne när hon placerat sig högt uppe på en hylla i pysselrummet. Det tog ett tag innan jag hittade henne där. Hon ser inte så glad ut. Hon vill fortfarande inte ha med mig att göra.
I mitt åtagande gentemot kattjouren hade jag förbundit mig till att vaccinera och kastrera henne så fort som möjligt.
Tid hos veterinären för att utföra detta var bokad till 19/11. Efter lite mankemang fångade jag Dilba och vi åkte till veterinären. När jag fångade in henne märkte jag att hon är väldigt mager. Jag tänkte då att det kanske inte är läge för några ingrepp och diskuterade detta med veterinären. Hon höll med om att det bästa är att vänta några veckor och hellre försäkra sig om att hon verkligen äter. Sövning är ju alltid en risk och särskilt om katten inte riktigt fungerar till 100 %
Det blev istället en veterinärbesiktning och vaccination. Det som kändes glädjande var att trots att Dilba var svår att fånga in var hon väldigt lätthanterlig. Jämfört med Milton som klöser och fräser hos veterinären, var Dilba lugn och sansad. Inga aggressiva tendenser alls! När hon fick gå omkring i rummet var hon nyfiken och hoppade upp på stolar och tittade och nosade nyfiket. Sedan försökte hon ju smita under ett skåp men när vi stoppade henne gick hon vidare.
Det visade sig att hon, förutom att hon är mager och omusklad, verkar frisk. Hennes rinnande öga som kattjouren trodde var ögoninflammation, och som jag oroat mig för eftersom jag inte kunnat behandla pga hennes skygghet, är ingen ögoninflammation eftersom ögat inte alls är rött och hon kniper inte med ögat. Rinnigheten beror med största sannolikhet på en trång tårkanal.
Hela kalaset hos veterinären kostade dessutom inget extra utan jag betalade enbart för vaccinet. Stor eloge för Evidensia Djurdoktorn i Västerås som inte tog 750 kr för veterinärkonsultation som det står i deras prislista.
Fick journalkopia mailad till mig:
Det senaste är att jag hade henne återigen instängd i gästrummet med matskål och kattlåda för att se om hon överhuvudtaget åt och gick på lådan. Jag lade fram kattmat och högrevsfärs (jag hade faktiskt problem att handla rent kött från köttdisken efter nästan ett år som vegan, trots att jag vet att det finns kött i kattmat också).
På morgonen var all mat borta och kattlådan var använd. Jag är jätteglad för att hon ätit upp allt!
Det var för två dagar sedan och hon trycker ff under soffan. Igår kväll hörde jag henne iaf knapra i sig torrfoder.
Och det nästan bästa av allt var att för 10 min sedan, medan jag skriver detta kl 20.04 så skulle jag på toa och skrämde iväg henne, hon klämde sig under den trånga soffan, MEN hon var ute medan lamporna var tända och jag vaken!!
Det går sakta framåt 💓
Jag tror på det här kommer att gå bra till slut!
Kommentarer
Skicka en kommentar